Jag är lyckligt lottad... men inte lycklig?
Tja bloggen! Jag sitter och tänker på mitt liv. På hur det är och på hur jag vill att det ska vara. Faktum är nog att jag inte vet vad jag vill. Eller på sätt och vis vet jag vad jag vill, men ändå inte. Förvirrande? Ja verkligen. Jag och mina vänner, vi klagar hemskt mycket på allt. Och det fattar man ju, för man blir sån av att sitta instängd i en skolan typ 24/7.
Men ibland så kommer någon och börjar prata om hur bra vi har det. För jag har ju det bra egentligen. Jag har en familj, jag har vänner, jag har pengar, jag bor på ett bra ställe, jag är smart, jag är snygg och jag är säker på mig själv. Jag är inte mobbad, efterbliven, fet eller döende i någon sjukdom. Jag är väldigt lyckligt lottad, om man tänker efter!
Men det känns inte så. Faktum är att mitt liv ofta känns misslyckat och tråkigt. Ja tråkigt som fan är rätta ordet, för inget händer! Allt bara går runt runt hela tiden. Jag antar att jag måste skaffa en hobbie. Eller en pojkvän. ;)
Men ja, vi borde vara glada som bor i Svergie och har det bra! Och när vi blir vuxna och rika (iallafall jag) så ska vi skänka pengar till de som har det mindre bra! Visst?
sv: Javisst ! :) Ja orkar inte ta kort på väskan ännu :P De kommer ;) Ja vet faktiskt inte vad ja är mest nöjd över, ja gillar alla lika mycket tror ja. :)
håller med dej! Ibland måste man faktiskt erkänna att man är lyckligt lottad fast man sitter och är assur på föräldrarna för att man inte får gå ut.
svar; jag vet inte riktigt. Jag får gå in på internet gratis så jag vet inte :o
